HSP - högkänslig person

Alla som läser min blogg vet ju om vårt problem med nattskräck. Däremot så har jag inte pratat om att Max även är en HSP eller ett högkänslig barn som det heter på svenska.

Max har alltid vart extremt känslig och rädd för vissa saker. Han klarar inte av höga ljud till exempel och är livrädd för klockor, dock har klockrädslan blivit bättre med tiden. Han har alltid extremt mycket myror i rumpan men han kan ändå sitta och koncentrera sig på saker han tycker är intressant. Han är jättesmart för sin ålder och kunde alfabet, räkna, former, färger och förstå/prata engelska tidigt. Allt dessutom självlärt. Han har alltid varit så förståndig och många gånger så har man trott att han vart äldre än han är just pga av detta beteende. Vilket har gjort det svårt för oss som föräldrar att hantera trots och hyss (ska man förminska eller förstora honom).
 
I alla fall så börja vi ifrågasätta om han hade autism, adhd eller något liknande. Men inget stämmer in på honom och enligt dagis så känner de inte alls igen dessa tecken som vi pratar om och det va då vi började googlandet. En dag läste jag en blogg där detta med HNP togs upp och jag klicka på en länk. Och från den dagen så är allt så himla klart för oss. Tyvärr är inte detta någon medicinsk diagnos så det finns inget att göra, men vi som föräldrar vet hur vi ska hantera honom. Det visste vi inte innan. Jag menar vad gör man åt en 4åring som lyssnar på vad vi säger men ändå 1-2 minuter efter glömmer bort o gör samma hyss igen?
 
Vilka kännetecken har Max som HNP då?
-Han klarar inte kliande kläder. Ull går bort och tighta resårer. Tvättråd (lappar) måste alltid klippas bort annars blir han galen.
-Han använder väldigt smarta/kloka ord för sin ålder. Många har kommenterat att han är så lillgammal.
-Han är väldigt rolig och gillar att skämta och skoja.
-Han tycker inte om förändringar även om de är små.
-Han är väldigt frågevis. Lär sig på en gång och kommer alltid ihåg det man svarat
-Tycker inte om högljudda platser och kan bli stressad av för mycket ljud
-Har svårt med för mycket uppmärksamhet (tex vid kalas)
-Lär sig bättre på egen hand än att någon är närvarande
-Han gillar att leka lugna lekar ensam, men vill ändå att man ska vara närvarande.
-Är perfektionist
-Tycker inte om att bli smutsig, blöt eller sandig. Kommer det några droppar vatten så byter han kläder omgående. Och skulle han ramla så sätter han inte ned händerna för att dämpa fallet. Han slår hellre i ansiktet då. Och att gå barfota är inget att prata om. Han blir galen :/
-Är svårsövd efter en hektisk dag
-Tycker inte om fräna dofter
-Är väldigt känslig och känner även av om andra är upprörda.
-Är väldigt intensiv
 
Här kan ni läsa om högkänslighet hos barn och ungdomar
http://www.hsperson.se/barn-ungdom.shtml
 
De första tecknen som vi hade med Max var att när han började gå så ville han inte gå på gräs och i sandlådan satt han helst på en filt och lekte istället för att gå omkring i sanden. Om han sen råkade ramla i gräset eller sanden så vart han stel som en pinne och slog på näsan istället för att ta emot med händerna. Men när han va så liten så fatta man ju inget. Jag kan till exempel berätta om tillfället när vi va på Mallorca sommaren 2015. Vi skulle gå en promenad som avslutades med en lång strandremsa. Allt va frid och fröjd när vi gick på bergshällar och trappor men när vi väl kom ned till stranden så fick han panik. Detta trots att han hade sandaler på sig. Det slutade med att vi fick bära en hysterisk liten Max hela vägen tillbaka till hotellet för han va panikslagen utav all sand. Och de gånger vi tänkte gå ned och bada vid havet sluta med att vi fick bära honom över sanden ner i vattnet där vi sedan kunde ställa ned honom. Och pga det så höll vi oss från stranden och bada pool istället. Allt för att slippa dessa utbrott.
 
Max är en väldigt snäll, omtänksam och lättsam pojke, men när det rör sig om något som han inte vill eller tycker om så blir det andra bullar. Han gråter och är hysterisk (aldrig arg) arg blir han bara när det gäller nattskräck men inte på dagarna. Inte ens när hans lille syster är hårdhänt mot honom blir han arg. Så han är nästan som dr Jekyll and mr hyde.

Vad gör vi då. Vi försöker andas som med allt annat. Tyvärr måste jag erkänna att jag inte är den där perfekta  mamman som räknar till 10 o andas. Men man väljer sina strider helt enkelt. Många gånger får han sin vilja igenom och det är mycket mutor. Och ja vi väljer att skaffa barnvakt istället för att utsätta honom för sånt han inte gillar. Jag tror säkert att många haft åsikter att mormor är barnvakt jämt. Men det är inte för vår skull. Det är för hans, för trots allt så kan vi ju inte hålla oss hemma jämt. Och det tycker inte Max om heller. Om han fick välja så skulle vi åka buss, spårvagn eller skodan dagarna igenom :)

Men min lille prins. Han är min förstfödde son och kommer alltid vara min finaste lilla prins. Vi har ett band som är oförklarligt. Han vet var han har mig och han vet att  jag alltid kommer när han behöver. Jag kommer göra allt som går för att underlätta hans vardag och jag vet också att en vacker dag kommer han bli något stort. Även om han idag vill bli busschaufför :)

Så ja här har ni ingen familj perfekt. Men vi är en tight familj som ställer upp för varandra och älskar varandra oerhört mycket. Vi löser det mesta och är tacksam för all hjälp och allt stöd vi får.
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Lina

Träning - LCHF - Familj - Barn - Resor - Inredning

RSS 2.0