London 2017

I början av juli så lämnade vi småbarnen hos mormor och moster och tog med Linnéa till London. Vi hade lovat henne när vi väntade Elisé att vi skulle åka dit men behövde vänta tills Elisé va tillräckligt gammal för att lämnas bort i nästan en vecka. Och det tyckte vi hon va nu. Och det va hon så klart ;)

Så vi beställde resan av ryan air för att hålla ned priset o lägga desto mer på ett bra boende istället. Smart drag när det ändå bara tar 2 timmar att åka över. Hotellet vi hade bokat hette Novotel soutwark och låg precis vi themsen och southwark bridge. Bra gångavstånd till allt så under de 5 dagarna vi var där traskade vi till precis allt.

Vi gick  till Big Ben, London Eye, Hyde Park, London Tower Bridge, The Tower, Oxford Street, Waterloo, Buckingham Palace, Trafalgar square, Piccadilly circus, Natural History musem, Harrods, Regent Street, Covent garden och mycket mer. över 150000 steg tog jag dessa dagar och fick köpa fyra par skor för att jag fick blåsor o ont hehe. Men oj va underbart vi hade. 

Så kul att få visa Jocke mitt underbara London. Han har ju aldrig vart där förut, men han fick också mersmak för det är ju en helt annan mentalitet och miljö. Nästan så vi kunde tänka oss att flytta dit :) Drömma kan man ju göra iaf :) 

Det enda som inte ligger på plussidan är ju maten. Tråkig och smaklös. Men det visste vi ju redan. Men allt annat var bra och vi hade även underbart väder med nästan sol hela tiden och kvav medelhavsvärme.

Vi kommer definitivt åka tillbaka. Kanske byta ut sol o badsemester vart tredje år för en storstadstripp istället ;)

Nu lite bilder till er :)
 
 

Skadad

Som vanligt så blir jag så ivrig när det går bra så jag gick alldeles för hårt ut och nu har jag problem med knäna. I söndags när jag sprang så kände jag att det ilade lite och sedan mot kvällen så kunde jag knappt gå och värre var det i måndag. Ja går precis som jag stelopererat benen. Jag vet inte om jag skadat mig på något sätt eller bara fått inflammation eller träningsvärk. Men ont utav helvete gör det. Självklart dum som jag är så testade jag att ta en promenad i saab-spåret igår när jag jobba där, vilket jag heller inte skulle göra. Men va fan. Ja måste ju få röra på mig. 

Idag är jag så sur på mig själv så jag har lust att bryta hela skiten. Jag har inte gjort det än men jag är bra nära. Kanske jag iaf kan ta mig till gymmet imorgon och styrketräna istället för jag måste verkligen få träna. Jag vet att kosten är a och o men för att boosta viktnedgången så måste jag ju bränna lite mer. Men sen är det inte värt att bli mer skadad heller. Men om jag styrketränar så behöver jag ju inte använda knäna om man säger så. 

Jaja hoppas att det inte blir långvarigt iaf så att jag kan börja springa igen. Jag äter iaf voltaren som hjälper både mot smärta o eventuell inflammation. Smorde även med voltaren gel men det tycker jag bara e båg som inte hjälper alls mot smärta.


Nu ska jag försöka bita ihop och klara av kvällen o de sista dagarna fram till min unnardag på lördag!
 

startat upp

Så va jag i full gång igen då. Jag har inte vägt mig än pga ryssen som e på besök. Men jag måste ta en förevikt så fort som möjligt. Kanske ska köra på fredag eller lördag iom att det oftast e då som jag alltid kört veckans vägning. Men det tar emot kan jag lova. Skulle väl tippa på att jag landar på 78 efter all fest i sommar. Spelar ingen roll att jag tränat och rört på mig för jag har unnat mig både det ena och det andra =O Men har jag en startvikt så kan jag iaf följa kampen mot målet ned till under 60 kg. 
 
Jag började iaf med löpningen i måndags och fick en tid att starta med och jobba mig nedåt. 5km på 49 minuter var grymt dåligt, men den tog jag redan igår då jag klara samma distans på 45 minuter. Idag var tanken god men ärligt så skulle jag nog inte gått till gymmet för man behöver ju vila emellanåt och och jag klara bara springa 30 minuter. Visserligen hann jag springa 3,5km på den tiden så jag hade nog slagit rekordet även idag. Men som sagt knäna värkte och det gick inte alls bra. Jag får se hur jag gör imorgon om jag tar mig till gymmet eller om jag verkligen tar en ordentlig vilodag istället. Man ska ju faktiskt inte gå ut för hårt i början. Men jag vill ju så gärna nå mitt mål både i löpning och vikt. Mitt största löpningsmål är ju att ta 1 mil på 60 minuter. Och jag vill först o främst klara 5km på 30 minuter. Så ett steg i taget så lär jag komma dit förr eller senare. Sen är ju fortfarande styrketräningen min favoträning. Men ja tror löpning kan hjälpa mig snabbare ned i vikt. Och dessutom är det ju lättare att springa ett varv runt kvarteret än vad det är att ta sig till gymmet. Hmm jag kanske redan skrivit om det i förra inlägget. Ni får ursäkra mig med mitt minne är inte det bästa iom att stress på jobbet och att aldrig kunna koppla från arbetet. Så jag känner mig lite utbränd! Men men ;)

Kosten då.
Den får grymt bra. Jag fortsätter med intermittent fasting (periodisk fasta) och äter bara mellan 15-23. Idag såg det ut såhär till exempel

7.00 celcius
16.00 celcius innan träning
17.00 propud
19.00 20g nötter
20.00 sallad med kyckling, minikeso, mango o feta
22.00 propud plus 1 kokt ägg

jag dricker också cirka 3 liter citronvatten under dagen och in runda slängar så ligger jag lite under 1000 kcal.

Nu kanske ni undrar hur jag klarar att fasta mellan 7-15/16 men det är inga problem. Känner jag hunger så dricker jag mer citronvatten vilket mättar en hel del. Nackdelen är bara att jag typ får kissa konstant =) Och iom allt vatten så är jag heller inte så jättesugen på cola zero vilket är en bra bonus. När vi var och storhandla i måndags köpte vi en platta. Men det är faktiskt bara jocke som nallat av den än så länge ;)

Jag har även som tidigare satt ett belöningssystem.
När jag kommit under 70strecket så blir det en Louis Vuitton plånbok
Och när jag kommit ned till 60kg så blir det en ny väska också.
Jag vågar inte drömma om en vikt på 55-56 men skulle ja komma dit så kommer jag nog unna mig någon operation haha ;)

Nog babblat från mig. Jag får se om jag skriver innan jag vägt mig och sen får vi se om jag får ett så hemskt resultat så jag ens inte vill skriva ut det här ;) vi får se
 
 
 
 
 
 

När det gått för långt

Vet ni. Jag har haft noll motivation över att tänka på kost denna sommar. Visst jag har rört på mig mer än tidigare sommrar iom London (berättar mer om den resan i ett annat inlägg) och Åre. Plus att jag även mellan varven (när jag vart frisk) tagit mig till gymmet. Men då jag i stort sätt vart sjuk mer eller mindre hela tiden sedan mars  och även nu så är det just kosten som tagit stryk. 

Därav har jag nu beslutat mig för att göra något drastiskt. Jag ska avstå från kolhydrater och fett under hela augusti (bortsett när vi firar jockes 40årsdag) och dessutom börja springa igen. jag sprang ju en hel del efter att Max föddes och det funka bra. Nu är det bara ett problem. Jag är inte helt återställd efter Elisé förlossning och min sterilisering. Jag vet att jag måste göra något åt det men det är många måsten just nu och jag får prioritera ett i taget. Så ja vi får se hur det går, men det är TENA-läge iaf =P

Igår var jag iaf och köpte mig ett par ordentliga löparskor. Jag får ju problem med alla skor jag tidigare använd när jag tränar powerwalks, vandring och löpning. Så nu bad jag om hjälp. Visst det kosta några kronor mer än vad jag brukar lägga på träningsskor men om det kan hjälpa så är det värt. Så från och med måndag börjar jag på allvar. Löpningen kommer vara den största träningen i mitt liv nu tills det blir dåligt väder för då kommer jag ta mig till gymmet istället och köra kondition och styrka där istället. Och sen kombinera detta med mycket vatten, sallad och proteiner. Jag kommer inte lova att jag ska avstå från min cola zero men ska försöka iaf. Jag har redan dragit ned en hel del på mitt colaintag då jag dricker massor citronvatten istället och det kommer jag ju såklart fortsätta med. Sedan kommer jag ju såklart dricka en celcius innan träning också för att få en träningsboost. 
 
 
Så nu har jag framtiden uppstakad för mig. Och som sagt hoppet är det sista som överger en och jag tänker inte ge upp. Jag ska ned till min matchvikt under 60 kilo även om vågen visar 59.9 så är det dit jag ska.

På måndag blir det en ordentlig utrensning (bara flytande) och sedan vikt och mått och sedan kör vi igång på allvar. Så önska mig lycka till för miljonte gången :D
 
 
 

Elisé 18 mån och Max 5år

Idag var det dags för båda barnen att gå till BVC för rutinkoll. Självklart skulle båda vaccineras också men de va så duktiga båda två. Max hade vi emlat innan men Elisé fick klara sig utan. Max var upprörd innan men vart förvånad när det var över. Han va så inställd på att det skulle göra ont, lilla gubben. Elisé vart upprörd efter för hon visste ju inte bättre :)

Ja de växer båda två, den ena snabbare och den andra långsammare. Kan ni gissa vem ;)
Ja jag vet att jag vart dålig på att blocka om barnen, så då kanske det är svårt att gissa. Men Max är iaf stor för sin ålder.

116cm (sist 109cm)
19kg (sist 17,5kg)

Det va även en kontroll av synen. Men där var lite svårigheter så vi ska bli remitterade till ögon. Vi behövde inte oroa oss i förväg för 5åringars syn är inte alltid färdigutvecklade men bäst att kolla upp ändå.

 


Till Elisé då.

Lilla gumman är liten för sin ålder. Jag vet inte om det har med att göra att hon fortfarande kräks eller om hon helt enkelt är liten. Sen är hon ju flicka så jag kanske inte ska jämföra henne med Max som typ både va 10cm längre o 2 kg tyngre i samma ålder :)

79cm (sist 71cm)
9,9 kg (9,6kg)

Och som sagt. Hon är trälig med maten och kräks fortfarande. Men vi har börjat en utredning för att utesluta allergier eller reflux. Inväntar just nu svar på allergiproverna och skulle det visa sig att det inte va något sådant så skulle vi få en remiss till barn istället.

 


Mina små änglar eller demoner. Det ändras från minut till minut :) Men de är så gulliga mot varandra samtidigt som de kan reta barandra som tokar. Skönt ändå att gubben tar han om flisan på dagis. Eller det gör alla barnen. Deras dagis är ju inte så stort och iom att Elisé är minst så är hon alla deras skyddsling och det gullas med henne. Så roligt att se :) 

 


De va allt för denna gång. Får se när jag återkommer med ett nytt inlägg. Jag glömmer ju hela tiden ;)

Korttjockisen 😂

Mitt nya nickname kort (liten) o tjock 😂 = korttjockisen.
Men tränar utav bara helvete gör jag på IFK-performance center. Väldans bra gym. Lugnt o skönt o allt som man behöver för en grym work-out. Mitt mål är att träna 3ggr i veckan o det har jag fått in.

Nu kommer ja även köra vlc för att boosta viktnedgången inför sommaren. Ja ska ju ned till pre-pregnancy till sommarn. Vill ju kunna visa mig på stranden när vi åker utomlands 😂 sen har jag ett mål till men ett steg i taget.

Kommer behöva göra en tummy-tuck o flabb-arm sen oxå men de tar vi när vikten e borta 😂

BebisFabriken closed

Haha dagens eller årets mest hemskaste bild. Idag va det dags att stänga bebisfabriken men det kändes nog mer som att det va dags för förlossning haha, lika vacker iaf. Fast till skillnad från denna gång e att när Elisé föddes så va jag åtminstone sminkad o hade stylat håret. Här va det dusch innan avfärd o noll smink o styling. Men de får man väl bju på en gång under livshistorien.

Nu e det gjort iaf o allt gick smidigt, fick görs operationen i Södertälje då de hade tidsbrist här o kunde inte erbjuda mig vårdgarantin men det gjorde ju inget, Jocke skjutsa mig ju såklart. Nu ligger jag dock här o har sååååå jävla ont o får inte ta knark förän imorn bitti då jag fått långtidsverkande o morfin. Roligare har jag ju haft för det gör så sååååååå ont.
Men inte direkt såren eller i äggstockarna utan själva gasen som se fyllt upp mig med under op som trycker på alla organ o speciellt diafragman. Så fort ja lägger mig med så känns det så yxhugg i mellangärdet. Roligare att föda barn eller åtminstone gör det inte lika ont som detta haha

Veckans vikt vecka3

Vikt:
Veckans vikt: 76.0 kg
Veckans minus: -1kg
Kvar tills nästa delmål: 1kg
Total viktnedgång: -4kg

Delmål:
80 kg <-- startvikt : 2/1-17
75 kg <--delmål 1
70 kg <-- delmål 2 :
65 kg <-- delmål 3 :
60 kg <-- delmål 4 :
55 kg <-- om man får drömma

Kommentar:
Ett kilo på en vecka är jag helt klart nöjd med. Att dra ned på kolhydraterna o köra keto verkar funka bra. Dock så äter jag inte lchf denna helg heller då det vart tjejfest o lite försenat kalas för Elisé med farfar. Dock märker jag att när jag äter kolhydrater på helgerna så blir jag uppsvälld o får väldigt ont i magen. Men man behöver ju få leva lite emellanåt och då vill jag unna mig det jag vill äta oavsett om det ger mig lite magvärk. Jag vet att köra lchf långsiktigt fungerar inte för mig för jag är en kolhydratsucker. Och face The fact när ja körde lchf för 2 år sen höll jag ut i 5 månader utan kolhydrater men suget försvann aldrig och jag gick inte heller ner supermycket bara i centimeter. Men om jag kan köra såhär o tappa de 15kg som är kvar så kan jag definitivt stå ut. Jag tycker ju helt klart att lchf-maten är god och jag mår bra av den. Nu får vi se hur det går nästa vecka. Ja hoppas jag tar mitt delmål 1 :)

Mycket har hänt här hemma

Alla vet ju att jag älskar inredning o på sistone så har jag verkligen fått gå all in då sovrum o vardagsrum renoverats. Nu sitter vi dock i flyttplaner. Men så länge vi bor här vill jag ju ha ett fint hem.

Först ut var barnens sovrum. Max o Linnéa bytte rum och så fick de båda lite nya möbler. Linnéa ett mer tonårsrum o Max ett lite grabbigare rum. Är dock inte helt klar med Max rum. Är fortfarande ute efter väggdekoration, fönsterbelysning o den perfekta lekmattan men annars så är vi men framförallt prinsen nöjda.

Efter Max rum så var det dags för vårt sovrum. Vi beställde ju en ny säng från sova, en Jensen j4 i måttet 210*210. I stort sett är jag klar även därinne förutom att jag vill ha en jättestor bomullsmatta typ 350*300 att lägga under sängen och sen vägghängda sängbord. Jag vill även hitta nån snygg väggdekoration att hänga över Elisé säng,men drömmen är att slippa flisans spjälsäng, men hon måste ju bo hos oss tills vi hittar en 5.a :)

På tur kom vardagsrummet. Äntligen har vi blivit av med psykotapeten. Nu är det vitt vitt o åter vitt. Ny tv-bänk är köpt o vi väntar leverans av marmorbord o matta. Förhoppningen är även en ny soffa så småningom då våran är nedsutten. Men just nu krisar matsalsgrupp mest så vi får se. Iaf bilder på vardagsrum och resten som är fixat kommer i ett annat inlägg :) På tur om vi bor kvar är kök och lilla hallen. Det är nog stor risk att det åtgärdas innan vi flyttar då det är så sjuka priser på alla radhus/hus än.

HSP - högkänslig person

Alla som läser min blogg vet ju om vårt problem med nattskräck. Däremot så har jag inte pratat om att Max även är en HSP eller ett högkänslig barn som det heter på svenska.

Max har alltid vart extremt känslig och rädd för vissa saker. Han klarar inte av höga ljud till exempel och är livrädd för klockor, dock har klockrädslan blivit bättre med tiden. Han har alltid extremt mycket myror i rumpan men han kan ändå sitta och koncentrera sig på saker han tycker är intressant. Han är jättesmart för sin ålder och kunde alfabet, räkna, former, färger och förstå/prata engelska tidigt. Allt dessutom självlärt. Han har alltid varit så förståndig och många gånger så har man trott att han vart äldre än han är just pga av detta beteende. Vilket har gjort det svårt för oss som föräldrar att hantera trots och hyss (ska man förminska eller förstora honom).
 
I alla fall så börja vi ifrågasätta om han hade autism, adhd eller något liknande. Men inget stämmer in på honom och enligt dagis så känner de inte alls igen dessa tecken som vi pratar om och det va då vi började googlandet. En dag läste jag en blogg där detta med HNP togs upp och jag klicka på en länk. Och från den dagen så är allt så himla klart för oss. Tyvärr är inte detta någon medicinsk diagnos så det finns inget att göra, men vi som föräldrar vet hur vi ska hantera honom. Det visste vi inte innan. Jag menar vad gör man åt en 4åring som lyssnar på vad vi säger men ändå 1-2 minuter efter glömmer bort o gör samma hyss igen?
 
Vilka kännetecken har Max som HNP då?
-Han klarar inte kliande kläder. Ull går bort och tighta resårer. Tvättråd (lappar) måste alltid klippas bort annars blir han galen.
-Han använder väldigt smarta/kloka ord för sin ålder. Många har kommenterat att han är så lillgammal.
-Han är väldigt rolig och gillar att skämta och skoja.
-Han tycker inte om förändringar även om de är små.
-Han är väldigt frågevis. Lär sig på en gång och kommer alltid ihåg det man svarat
-Tycker inte om högljudda platser och kan bli stressad av för mycket ljud
-Har svårt med för mycket uppmärksamhet (tex vid kalas)
-Lär sig bättre på egen hand än att någon är närvarande
-Han gillar att leka lugna lekar ensam, men vill ändå att man ska vara närvarande.
-Är perfektionist
-Tycker inte om att bli smutsig, blöt eller sandig. Kommer det några droppar vatten så byter han kläder omgående. Och skulle han ramla så sätter han inte ned händerna för att dämpa fallet. Han slår hellre i ansiktet då. Och att gå barfota är inget att prata om. Han blir galen :/
-Är svårsövd efter en hektisk dag
-Tycker inte om fräna dofter
-Är väldigt känslig och känner även av om andra är upprörda.
-Är väldigt intensiv
 
Här kan ni läsa om högkänslighet hos barn och ungdomar
http://www.hsperson.se/barn-ungdom.shtml
 
De första tecknen som vi hade med Max var att när han började gå så ville han inte gå på gräs och i sandlådan satt han helst på en filt och lekte istället för att gå omkring i sanden. Om han sen råkade ramla i gräset eller sanden så vart han stel som en pinne och slog på näsan istället för att ta emot med händerna. Men när han va så liten så fatta man ju inget. Jag kan till exempel berätta om tillfället när vi va på Mallorca sommaren 2015. Vi skulle gå en promenad som avslutades med en lång strandremsa. Allt va frid och fröjd när vi gick på bergshällar och trappor men när vi väl kom ned till stranden så fick han panik. Detta trots att han hade sandaler på sig. Det slutade med att vi fick bära en hysterisk liten Max hela vägen tillbaka till hotellet för han va panikslagen utav all sand. Och de gånger vi tänkte gå ned och bada vid havet sluta med att vi fick bära honom över sanden ner i vattnet där vi sedan kunde ställa ned honom. Och pga det så höll vi oss från stranden och bada pool istället. Allt för att slippa dessa utbrott.
 
Max är en väldigt snäll, omtänksam och lättsam pojke, men när det rör sig om något som han inte vill eller tycker om så blir det andra bullar. Han gråter och är hysterisk (aldrig arg) arg blir han bara när det gäller nattskräck men inte på dagarna. Inte ens när hans lille syster är hårdhänt mot honom blir han arg. Så han är nästan som dr Jekyll and mr hyde.

Vad gör vi då. Vi försöker andas som med allt annat. Tyvärr måste jag erkänna att jag inte är den där perfekta  mamman som räknar till 10 o andas. Men man väljer sina strider helt enkelt. Många gånger får han sin vilja igenom och det är mycket mutor. Och ja vi väljer att skaffa barnvakt istället för att utsätta honom för sånt han inte gillar. Jag tror säkert att många haft åsikter att mormor är barnvakt jämt. Men det är inte för vår skull. Det är för hans, för trots allt så kan vi ju inte hålla oss hemma jämt. Och det tycker inte Max om heller. Om han fick välja så skulle vi åka buss, spårvagn eller skodan dagarna igenom :)

Men min lille prins. Han är min förstfödde son och kommer alltid vara min finaste lilla prins. Vi har ett band som är oförklarligt. Han vet var han har mig och han vet att  jag alltid kommer när han behöver. Jag kommer göra allt som går för att underlätta hans vardag och jag vet också att en vacker dag kommer han bli något stort. Även om han idag vill bli busschaufför :)

Så ja här har ni ingen familj perfekt. Men vi är en tight familj som ställer upp för varandra och älskar varandra oerhört mycket. Vi löser det mesta och är tacksam för all hjälp och allt stöd vi får.
 
 
 

En 1åring i huset

 
Och så kom dagen då Elisé fyllde 1 år. Galet! Detta år har gått så snabbt. Ibland förstår jag inte ens att hon är så gammal men  jo då och mycket har hänt. Tycker det är lite tråkigt att jag inte fann lusten att blogga under denna tid. För med max kan jag läsa nästan dag till dag här i arkivet. Men ja det är lätt att vara efterklok.
 
Vår lilla flisa och då säger jag lilla för hon är liten för sin ålder. Max va lika stor när han var 7 månader som Elise är nu i ettårsålder :) Vad hon har utvecklat under detta år.
 
Litet axplock:
 
- Hon tog sina första 3 stapplande steg på sin 1årsdag (dock trodde jag nog att hon skulle gå tidigare iom att hon är ivrig och bestämd)
- Hon kan säga mamma, pappa, na (linnea) titta, tack, oj och tittut.
- Hennes favoritlek är tittut
- Hon är ingen ätare. Välling är hennes basföda ännu. Visst kan hon smaka mat, men efter 3-4 skedar spottar hon.
- Hon fick sin första tand på 11-månadersdagen, men ingen mer har kommit upp ännu :)
- Hon älskar Max leksaker mer än sina egna, så jag gissar på att hon blir lika galen i bussar o tåg.
- Hon är pappas flicka, blir ens inte glad när ja kommer hem från jobbet :(
- Linnéa är den stora favoriten i hennes liv och älskar att va i hennes rum när Linnea är hos sin mamma.
- Hon älskar kläder. River ur kläder ur lådor och lägger dem runt halsen och kryper runt :)
 
Nu är hon lite mer än 1 år och om en månad börjar hon dagis. Det kommer gå bra är jag säker på. Hon är lite mer ta för sig än vad Max var. Och när Jocke lämnar/hämtar Max så är hon alltid på upptäcksfärd, så miljön kommer ju inte vara ny för henne :)
 
 
 
 
 

Att leva med nattskräck

Jag har märkt att det är många som hittat hit på grund av mina inlägg om nattskräck. Därav tänkte jag ägna ett utav årets första inlägg till just vår situation med nattskräck och berätta lite hur vårt liv sett ut och hur det är nu.
 
Jag kan inte riktigt sätta tummen på när detta börja. Prinsen har alltid sovit dåligt och de första månaderna i hans liv var det (vad vi tror) magknip. Men det börja i alla fall innan 1årsdagen och eskalerade stort när vi slutade med nappen. Big misstake!
 
Alla förändringar som vi gjort för att försöka bota hans nattskräck har gjort saken värre. BVC sa att alla störningsmoment som kunde störa prinsens sömn måste bort och någonstans fick vi väl för oss att om nappen försvann så skulle han inte vakna om han inte hade nån napp att tappa, men jo då han vakna allt oftare.
 
I början var han såklart bara ledsen och otröstbar men när han börja prata så grät han och skrek alltid "JAG VILL INTE! JAG VILL INTE!" Men det gick aldrig att få fram vad det var som han inte ville. Självklart blev man ju orolig för att någon va dum honom och börja misstänka personer som umgick med honom. Men det konstiga var ju att han hade ingen aning om detta på dagarna. Även om vi fråga ut honom om allt möjligt så va han konstant positiv o glad, visa inga tecken som helst att han skulle må dåligt eller att någon var dum mot honom. Och när man uteslutit alla andra faktorer så börja man ifrågasätta sig själv om jag var en dålig mamma, och om det var mig det var fel på. Men hur snäll jag än var, hur mycket jag än sa att jag älska honom, lekte med honom, köpte saker till honom, lät honom få all vilja igenom lika mycket nattskräck var det om nätterna.
 
Det kom i alla fall till en gräns att vi sökte hjälp, men till noll nytta. Det enda barnpsykologerna rekommenderade var schemalagd väckning eller medicinering. Det första funka en vecka sedan va vi tillbaka i helvetet och det andra kom ens inte på tapeten. Jag tycker inte man ska droga ett barn för att sova hela natten bara just på grund av nattskräck. Och eftersom Max aldrig lidit själv av nattskräcken så har ju inte hans dagsform störts utav detta och då va detta inte ens något att diskutera. Så åter tillbaka till ruta 1 med googlande, letandes efter tips o hjälp!
 
Med åldern så vart såklart utbrotten värre. Det var fortfarande skrik och "jag vill inte" nätterna igenom men med en touch av ilska. Det kastades leksaker, det slogs, han kasta sig i sängen o banka, hon försökte slå mig, han stod på golvet o stampa allt han kunde. Alltså man kan inte tro att en sån liten pojke kunde ha så mycket ilska i sig. Och att prata med honom, hålla fast honom, krama honom gjorde bara saken hundra gånger värre. INGET som vi kunde göra under dessa attacker fungerade utan det var bara att vänta ut dem i hopp om att de inte skulle vara långvariga. Men ja dessa attacker kunde ju vara allt mellan 5 minuter till över en timme och ju längre de var desto större risk att de skulle komma en ny inom ett par timmar så det va alltid lite som att spela rysk roulette, man fick trippa på tårna typ. Och man vågade aldrig hoppas. Hade man en relativt lugn natt så kan jag lova dig att natten efter inte såg lik ut.

Det finns ingen som helst logik i hur nätterna kunde se ut. Förutom beteendet och att de nästan alltid kom punktligt. Om vi haft en bra dag och läggningen gått jättebra så kunde natten va hemsk och om dagen vart dålig och man tror på en hemsk natt så kunde man bli chockad av en lugn natt. Men något som speglat igenom dessa år är att han aldrig (förutom 2 ggr) fått nattskräck när han sovit borta. Inte en endaste gång har han haft nattskräck när han sovit hos mormor eller farmor. Självklart har dem båda upplevt nattskräcken när de vart med oss. Men aldrig om han sovit där själv. Väldigt konstigt, men ändå skönt! Fast de säger ju det. Att det är i hemmets trygga vrå som känslorna (nattskräcken) kommer fram. Därmot om han sovit borta så brukar nätterna efter bli hundra gånger värre ett tag.
 
Idag då! Prinsen fyller snart 5 år <3 och kan jag påstå att vi är helt botade? NEJ! Men vi ser fler och fler nätter utan attacker. Faktiskt sedan lillesyster föddes för 1 år sedan så har attackerna minskat. Först märkte vi av att de bara blev någon enstaka per natt och nu kan det faktiskt gå någon vecka utan, men det ska nog gå månader utan attack innan vi kommer påstå att vi är botade.

Men vi har faktiskt tagit till lite åtgärder också. Dels har Max fått en kanin som man värmer i micron. Kaninis (som max döpt henne till) har superkrafter och detta tar vi ofta till på nätterna, vi säger att Kaninis blir ledsen när max är ledsen och behöver kramar för då ger Kaninis ifrån sig en härlig värme som sprider lugn, ibland funkar det och ibland inte. Sedan innan läggning så ser vi alltid till att han är nykissad och insmord, allt för att minska störningsmoment under sömnen. Max har ju atopiskt eksem som kliar en del på nätterna, men smörjer man så lider han inte av det och då stör det ju såklart inte honom i onödan.
 
Ja så iaf 4 år har vi levt med detta och kan väl säga att vi är ganska så erfarna. Detta är något som jag inte önskar något för man blir helt skadad av att aldrig få sova. Tyvärr så kan vi inte bytas av heller Jag och Jocke iom att det bara är mamma som funkar under dessa tillfällen. Men när Max sover borta så passar jag på att sova :) Men vi ser ljuset i tunneln och det blir bättre och bättre!

Jag vet inte om detta blogginlägg kan hjälpa någon, men att byta erfarenheter eller läsa hur någon annan har det kan va stor hjälp ibland, bara att veta att man inte är ensam. För ja så känner man ibland på nätterna när man sitter där med ett skrikande barn <3
 
Den sidan som hjälpte oss till en diagnos och som har bäst info enligt oss är iaf
http://www.eckerberg.se/be/nattskrack.html

 
 
 
 
 
 
 

Hej o hå

Jo men vi lever. Funderar på om jag ska ta upp bloggandet igen. Lite om barnen, lite inredning o lite kost o träning.

Har ni något önskemål vad jag ska skriva om så skrik :)

Kommer försöka starta på allvar efter årsskiftet 👍

We're alive

Ja detta med bloggen har ju verkligen runnit ut i sanden och jag vet inte om det är någon som orkar gå in o läsa på min rätt så ointressanta blogg nu. Men skulle bara berätta att vi lever, frodas och utvecklas. Både Max och Elisé växer och utvecklas så det heter duga så jag lovar att jag ska ta och uppdatera er om detta.
 
Ni får hålla till godo med ett litet foto på hur flisan rötott ser ut nu så lovar jag att uppdatera er i dagarna :)
 

Master bedroom

Jaaaa på måndag kommer dem o ska renovera vårt sovrum. Dock undrar jag var vår säng tagit vägen. På tisdag har det gått 8 veckor sedan vi köpte den. Och de sa att leveranstiden skulle va 6 veckor. Jaja jag ska låta dem fixa klart sovrummet så ska jag ringa o höra.

Idag har jag suttit o letat inredning till sovrummet. Jag beslutade att vi nog inte kommer köra på sängbord utan jag vill sätta läslampor över sänggaveln istället. Vi har ju ett sånt litet sovrum och sängbord tar ju plats och man samlar bara massa skräp där så vi hoppar dem. 

Allt i sovrummet kommer gå i vitt mörkblått o koppar. Så lampor i koppar vill jag ha. Sen har har jag några tavlor o prydnader som ja vill måla om i kopparfärg. Taklampa, mattor o gardiner ska gå i mörkblått. Dock fel säsong att leta mörkblå tyger. Nu är det mesta i pasteller o ljust. Får be svärmor kolla i Ullared när hon ska dit nästa vecka. Gissa om jag är avis, men det får bli i höst när man är tillbaka på jobbet igen alternativt om några kronor från skattepengarna kan läggas på det ;)


Lamporna o gardinerna är beställda. Nu ska det bara hittas en liknade matta och lite smått o gott. Åh vad detta kommer bli bra :)

Ett hem att trivas i

Som ni såg på bilderna i förra inlägget så har vi gjort om lite här hemma. Barnens rum är nästan klara, bara lite småpyssel kvar som Max nya säng, gardiner o väggprydnader. Utöver det så väntar vi på att vårt sovrum ska bli renoverat och att vår nya säng ska komma. Hoppas dock att de renoverar innan sängen kommer för det blir så bökigt annars. I vardagsrummet så ska ny matta, TV-bänk och bord köpas. Mattan har blivit förstörd (vet inte ens om ja ska fortsätta med rya) tv-bänken gick sönder och vi har en provisorisk under tiden. Och bordet ska vi inte tala om, det har Jocke haft sen innan Linnéa va född så det är på tiden att det byts ut. Men det projektet blir efter sommaren. 

Det vi gjort nu är att flytta ut matbordet i köket. Vi skulle byggt en köksö där men aldrig kommit till skott. Och eftersom Max aldrig får någon direkt matro (bussarna åker förbi för ofta) så tyckte vi att det va likabra att börja äta i köket. Så numera har jag en myshörna vid burspråket. Jag fick mammas schäslong som knappt vart använd och den passa jättebra in. Däremot vill jag nog köpa ny klädsel till den. 

Det känns som att det återigen börjar bli ett hem att trivas i. Men ändå så längtar jag tills vi hittat vårt drömboende att köpa :)



Ingen avundssjuka

Innan Elisé föddes var jag bra orolig över hur Max skulle ta hennes ankomst. Han har ju trots allt vart mammas pojke och ja nu skulle han behöva dela mig. Men min oro visa sig vara obefogad. Han har tagit henne till sig så väl. Visst har han blivit lite bebis igen. Vill gärna ha lite mer uppmärksamhet, bli matat, sitta i knät o gråta för minsta lilla men absolut inget annat. Det som i så fall har vart värst  för Max har egentligen vart nattningen då Jocke har fått ta över det ansvaret. Förr var det ju alltid jag som skulle lägga, det va hans rutin helt enkelt. Men nu han vant sig vid Jocke fast fortfarande väldigt noga med att fråga om jag kommer o lägger mig senare. Och ja självklart gör jag det och som ni vet då har vi ju beställt en större säng så att han lite ska behöva bli bortkörd, även om det kanske är på tiden att vänja honom. Men det kommer!

Men tillbaka till relationen mellan Max o Elisé så är den underbar. Han vill gärna hjälpa till. Han hämtar blöjor, vill gärna rapa henne och om hon gråter så sjunger han för henne. Många gånger har jag även hittat honom i babygymmet där han ligger brevid henne o pratat. Gissa om man smälter då :) Sem vill han gärna bära henne, men det går ju inte så bra. Men han får gärna ha henne i knät så mycket han vill.

Jag vet inte varför det gått så bra. Men ja tror det kan ha med att göra att han får vara delaktig med allt. Från första gången han träffa henne så fick han pyssla, pussa o krama henne så mycket han ville. Och han får alltid va med mig när jag håller på med henne och ja hans liv har helt enkelt fått fortsätta som innan fast med en lillasyster rikare bara. Och hör o häpna, han är inte ens avis när mormor håller snäckan så ja jag är mäkta stolt över honom <3





Time to catch up

Hej alla tålamodiga läsare. Nu ör det dags att uppdatera er lite. Ja kag vet att min blogg är tråkig men jag är fast i bar och hushållstjänster och däremellan sover jag eller spelar candy crush haha. Vi lever och frodas iaf så n behöver inte oroa er.

Om jag ska börja att uppdatera er med Elisé först så har vi idag vart på BVC för 3 månaderskontroll. 
 Hennes mått är nu:
• vikt 5900g (+500g) 
• längd 62cm (+1cm) 
• huvudet 39,5cm (+1cm). 

Hon utvecklas så fint och har bråttom att lära sig saker. 

•Hon har länge försökt vända sig från rygg till mage. Dock klarar hon det inte än. 
•Hon vill gärna inte ligga ned utan sitter gärna, så ja får väl byta till sittdelen på vagnen snart
•Hon är ständigt glad och skrattar högt
•Hon pratar mycket. Det är aaaa ooooo mest :)
•fortfarande sover hon bra och mycket. Hennes rutiner är att vakna för frukost kl 8.00, somnar gärna om och sover till 12-13 (om vi är hemma). Äter och har en vakentid till 15. Sover sen till 18 då det åter är matdags och är vaken till 22-23 och sen sover hon från 23-8 utan mat oftast. Så allt som allt sover hon minst 16-17 timmar ännu så det kan jag inte klaga på. Dock är hon inne i en fas då hon gärna vill sova i famnen eller i bilen eller vagnen.

Idag har vi oxå tagit 3mån vaccin. Tyvärr fick hon hög feber och är väldigt trött. Fast trots det så har hon vart lite vaken och glad. Jag hoppas att det lägger sig fort.
Underbart morgonhumör 
Dags att åka till BVC 

Somna i gymmet efter en jobbig dag.

Max mår oxå utmärkt. Han räknar ned till sin födelsedag nu och planerar tårta och presenter. Jag hade ju turen att vinna en tårta till honom. Dock gällde vinsten i april så han får en busstårta nu och så kör vi på vanliga när han fyller år istället. Är tårtan god så kan vi alltid beställa en ny busstårta tills nästa år ;) Vi ska även på 4års koll på BVC ni i maj så då uppdaterar jag er mer om prinsen. Tror han kommer klara alla tester galant. Min lilla kloka duktiga kille. Men tänk att han fyller 4. Det va ju inte långe sen han va liten. Usch nej stanna tiden snälla.



Det var väl allt ni ville veta ;) det händer inte då mycket mer. Lite förändringar i hemmet bara. Jag längtar efter värme så vi kan va ute mer och vi planerar sommaren. Thats it typ :)

Puss på er alla så bloggar jag snart igen ❤️

BVC o längtan

I torsdags var det dags för ett BVC-besök igen, det va ju 2 veckor sedan sist så nu va man lite nyfiken över vad som hänt. Jag trodde snäckan skulle spränga 5kg och 60cm strecket men vi snubbla lite på mållinjen. Nu är hon uppe i 4800g (+440g) o 59cm (+2cm) så hon växer på bra. 100g till och hon har gått upp ett helt kilo från födelsevikten men det har vi tagit tills nästa besök om 3 veckor. 

Utvecklingsmässigt så har hon nu börjat intressera sig för sina hängleksaker i babygungan o babygymmet. Hon Försöker slå mot dem o prata lite smått. Så nu har jag köpt en sängmobil så att hon kanske kan lära sig sova i sin egen säng för det ville hon bara göra de 3 första veckorna, sedan dess ska hon sova på mig om nätterna. Jag har även hört henne skratta 2 gånger. En gång mot Max och en gång i sömnen. Man kan ju allt undra vad det är en sån liten snäcka drömmer om som hon tycker är så roligt, antagligen Max ☺️

Annars är allt som vanligt. Hon sover mest och är vaken korta stunder här o där men har som vanligt vakentid mellan 20.00-0.00 förutom igår då hon somna för natten vid 22.00. Hon äter mer sällan under natten. Sista målet är oftast innan 0.00 sen nästa vid 7.00 o sen 12.00 när hon stiger upp för dagen. Drömbebis enligt mig :)





Nu till lite inredning. Vi har ju switchat rum mellan barnen. Max har numera rummet närmast oss och Linnea har fått lite mer avskilt. Båda rummen är nyrenoverade och det är bara en säng som ska införskaffas till Max, men han ska få en rolig säng i födelsedagspresent så det får vänta. Men vi har ju beställt en ny säng till oss. Denna gång blev det en Jensen i måttet 210*210. Vi tyckte det var bäst att gardera oss om Elisé oxå kommer sova hos oss tills hon blir 4år ;) Men det tar emot att göra oss av med våran Carpe Diem, men det är ju så trångt så Jocke går ju oftast o sover i nån annan säng och så kan vi ju inte ha det i 4 år till. Vi hoppas iaf att vår nya säng kommer va i samma kvalité som vår gamla och det borde det ju vara, det är ju iaf samma prisklass 😂 så nu är det renoveringsdags i vårt sovrum så vår nya säng passar därinne. Hoppas hyresbostäder vill köra på det rummet med. 





Allt i ett

Hej alla mina läsare :) Förlåt för att jag inte bloggar så mycket men i ärlighetens namn så har jag inte så mycket tid till det just nu. Nu förstår säkert varför.

Återigen så har vi Jocke hemma på pappaledighet i 3 veckor. Så himla skönt. De 2 veckorna han jobba sedan hans 7veckorsledighet mellan december och januari gick bra men det blev ett pussel då även Max vart toksjuk mitt i allt. Ja 2 dagar han Max gå på föris innan sjukdomen va ett faktum :/ Självklart fick han det som alla andra verkar ha och långvarigt blev det med, över en vecka med hög feber o trötthet. Fortfarande är han väldigt trött men annars frisk igen. Och sessan hon slapp, det kan vi nog tacka amningen för. 

Liten bildbomb kommer här

Max ligger alltid kvar o morgonmyser tills vi andra stiger upp. Tack o lov för paddan.

max vill gärna hålla om Elisé på nätterna när hon är ledsen. Då smälter jag 😍
Häromdagen hade inte Elisé vaknat för dagen o klockan va 13 (ups)
de är så fina mina barn o Max vill alltid pussa o krama Elisé. Dessutom vill han gärna få henne att rapa men blir äcklad när hon kräks ;)
Jag har fått många fina presenter när båda mina barn fötts. Denna fick jag av Turid, barnens bonusmormor. Fick en liknande utav Morbror, moster o kusiner när Max föddes (finns i arkivet från 2012 maj) Dessa kommer jag alltid komma extra mycket ihåg, handgjorda saker av kärlek ❤️

Lina

Träning - LCHF - Familj - Barn - Resor - Inredning

RSS 2.0