Ett av dem bästa o sen det värsta dygnet i mitt liv med fortsättning följer

Efter besöket hos barnmorskan i måndags så beslutades det att jag skulle få en läkartid uppe på förlossningen för att diskutera igångsättning. Så den 5/1 kl 13.30 va jag uppsatt på en tid ifall den sista Hinnsvepningen skulle misslyckas. Självklart gjorde den det så jag och Jocke åkte på på den bokade tiden med noll förhoppningar. Vi blev inkallade till ett undersökningsrum på utsatt tid o där togs en kurva o de vanliga testerna innan läkaren kom. Kurvan visade att jag hade sammandragningar men inget jag tyckte va märkbart (man har väl blivit härdad efter alla turer när jag arbetade). Sen kom läkaren in o vi pratade lite o sen sa han vill du starta detta nu eller komma tillbaks imorn? Där o då kände jag att vi tar det nu annars blir man bara nervös inför det som ska stunda. 
 
Kl 14.00 tar läkaren hål på hinnorna och redan då börjar jag känna av mensvärk. Läkarn säger att detta kan ta tid men inom 24 timmar ska nog bebis vara ute. Vi får därefter komma in på ett förlossningsrum o träffa vår barnmorska o undersköterska som ska ta hand om oss. Jag blir instruerad hur allt fungerar, får infart i handen för värkstimulernade och blir även uppkopplad på ctg för att mäta värkar o Elisé hjärthjud.
 
Värkarbetet börjar men ökar inte så vid 15 startas värkstimulerande. Än så längre är värkarna hanterbara och jag andas igenom o försöker bara slappna av. Jag har även en pilatesboll o ett gåbord men pilatesbollen ratar jag o står hellre, värkarna blir mycket lättare att hantera ståendes. Vid 16 ökas det värkstimulerande och lustgasen kopplas på för nu går det inte värkarna att hantera lika bra bara med andningen. Precis som med Max så tyckte jag det blev så intensivt när det värkstimulerande ökades så nåt behövde jag. Dock fick jag aldrig till det där med topparna så det gjorde oooont ändå 😉 Återigen höjdes det värkstimulerande o lustgasen höjdes till 50/50. Och vid 17.00 flagga jag för att nu behöver jag EDA. Mellan detta o att EDA lades är jag inte klar i huvudet pga för mycket lustgas o när barnmorskan får tillbaka mig kändes det som jag kom tillbaka från en mardröm. Fast i ett evigt brus. Det enda jag kommer ihåg är ljudet från detta bruset men ingenting annat. Iaf så läggs EDA 17.20 o härefter blir det en annan historia 😁
 
17.34 känner jag nämligen ett stor behov att trycka på bara 14 min efter att EDAN är lagd. Barnmorskan vill att jag ska lägga mig på rygg men jag säger att det går inte o får lite panik. De får iaf mig på rygg o barnmorskan ger mig okej att krysta  EDAN hjälper inte o nu vill jag vara klar i huvudet så jag släpper lustgasen också. Det gör dock ont därnere,  bränner, svider o kliar på samma gång men barnmorskan guidar mig o säger åt mig att inte vara en rädd mamma. O när hon sedan säger att hon har MYCKET hår så får jag en kick o puschar för kung o fosterland. 8 minuter krystvärkar o sedan är hon ute 😃
 
Så mellan 14.00 och 17.42 är det 3h o 42 min och det är den tiden det tog att föda fram den mest perfekta flicka (enligt mig 😉) på denna jord och bara 2 ynka små stygn efter. Så det tog inte lång stund innan ja kände mig normal igen. Dallrig med någorlunda normal ☺️
 
 


 
Fortsättning följer! 

BF+7

En vecka har nu gått sen hon skulle komma. Jag håller på att bli crazy och igår hos BM rann bara tårarna. Varför ska jag som inte kan sova få gå såhär länge. Man blir ju psyksjuk av att inte sova och de senaste nätterna har det bara blivit 1 timme per natt och sen någon timme på fm just pga värk i rygg och fogar, myrkryp och illamående.
 
Det blev iaf en ny hinnsvepning igår och hon kände att jag är öppen 3 cm men det är värkarna som fattas nu helt enkelt. För när man är öppen 4 cm så får man ju stanna på förlossningen om man vill. Men iom noll värkar så kan man inte göra något. Det enda jag kan hoppas på är att förlossningen är lindrigare i latensfasen iom att jag redan är öppen så pass.
 
Iaf efter hinnsvepningen fick jag lite mer ont men det har precis som förra gången avtagit så som jag sa så lär jag få gå tills hon blir vräkt av förlossningen. Men ja kanske likabra det för Jockes halsfluss har startat om igen. Han tog sista pencilinet i söndags och idag hade han beläggningar  och ont igen. Hmm räcker det inte med det vi redan får utstå??? Jag vart så orolig och ringde förlossningen ikväll men de sa att halsfluss är ingen fara för bebis så han var välkommen när det väl är dags (tack o lov). Vore mardröm om han inte fick va med på förlossningen, känner inte direkt att jag har någon annan jag vill ta med dig ;)
 
Min värden då?
 
Datum : 4/1 - 2016 (21/12 - 2015)   
 
Vecka : 40+6 (38+5) 
Vikt : 86 kg (86kg) 
Hb : 110 (100)
Socker : 4,8 (4,8) 
Blodtryck : 100/65 (100/60)
Urin: Spår (spår)
Hjärtslag : 128 (128) 
SF mått : 36 cm (36)
 
 
Järnet börjar stabilisera sig, det känns skönt. Ligger fortfarande på gränsen, men bara det att det går uppåt är bra. Vikten och SF-måttet är samma men ingen fara då hon antagligen sjunker neråt och det äe svårare för mig att äta. 
 
Så nu är det bara att fortsätta vänta o vänta o vänta så får vi se om hon behagar dyka upp innan bf+17 eller om hon blir vräkt då.
 
puss o gonatt
 

bf+4

Usch så drygt detta börjar bli. 4 dagar över tiden och inte en enda känning förutom ett extremt tryck nedåt, men inga onda värkar eller några regelbunda sammandragningar längre. Sen slemproppen gick så är det precis som all aktivitet som jag känt innan bara blåst bort. Jag börjar tro att jag faktiskt kommer få gå ända tills de kommer sätta igång mig för att de måste, typ BF+17 :( 
 
På måndag ska jag iaf till BM igen. Det trodde jag verkligen inte att jag skulle behöva, men jag kommer komma dit och gå där ifrån lika ledsen och besviken som jag vart de sista gångerna utan något som direkt är bestämt. Jag verkligen hatar detta tillstånd nu. Igår hade jag gråtmaraton hela dagen, jag va helt dränerad när det va dags att sova :/ Men idag efter lite aktivitet så känns det något bättre för jag har tröstshoppat på IKEA igen haha.
 
Tänkte bjuda på en liten magbild såhär 100 dagar över tiden, tror dock inte magen växer så mycket mer men kan va kul att ha bildbevis!



Gott nytt år!

Jahopp! Då sitter jag här år 2016 (BF+3) och ingen Elisé i sikte. De flesta har fått som de ville, jag knep över nyåret! Dock inte vad jag velat som ni vet. Ja hade jag fått som lovats från början så hade Elisé vart 3 veckor vid det här laget. Nu känner jag mig bara mer hängig för var dag som går och har en allmän olustkänsla i kroppen som inte går att förklara.
 
I Tisdags fick jag en liten blödning, teckningsblödning tror jag det heter och trodde med all säkerhet att nu startar det. Vi var hos svärmor i sörping vid det laget och jag kände även att en viss mensvärk ökande i styrka. Vi åkte hemmåt och avvaktade, men mot midnatt avtog dem som vanligt. Sen i onsdags så gick slemproppen, nåt vidrigare har jag aldrig vart med om innan. Eller jo 2 gånger har den ju lossnat innan pga sammandragningar, men det va inget mot denna grej. Ursäkta äcklet men den va stooooor som ett hus och lite blodig. Jag vet ju att detta inte är någon fara och inte heller ett tecken på att förlossningen ska starta men iom att jag även kände en viss vätska som sippra hela tiden så fick jag komma upp på en koll. Där konstaterade de att jag iaf inte läckte fostervatten, men värkar hade jag, dock inte regelbundna och öppen är jag bara 2-3 cm som jag va vid hinnsvepningen. Så ja det var bara att åka hem igen. Igår (nyårsafton) har jag inte känt av att jag vart gravid ens, inga värkar, ingen vätska, inget illamående o ingen trötthet. Hade det inte vart för min enorma mage så skulle jag nog kunna tro att allt va som vanligt. Skönt ändå på något sätt. Men jag vill att hon ska komma nu!
 
Jag och Jocke firade iaf nyåret ensamma. Först tänkte vi att vi skulle bjuda hem min mamma och svärmor. Men både jag och Jocke kände att nej vi kanske ändå ska försöka att bara ta det lungt och avvakta. Jag kände inte för att styra för mycket och inte va så social heller. Så vi har ätit plankstek och pannacotta med hjortron medan vi kikat på film och gjorde ingen big deal av det. Vi är ju dessutom barnfria så för en gång skull så har det bara vart han och jag (även om jag toksaknar Max).



 
Max har följt med min syster till Kolsva. Där ska han vara tills på söndag. Första gången som han sover borta 3 nätter i rad. Min syster frågade om hon fick ta med sig honom och jag är inte den som är den. Jag vet ju vilket band de har, nästan som Max och Mormor fast på ett mer kompisstadie ;) Så han blev upphämtat kl 10.00 imorse. Dock är jag lite orolig över nattskräcken och att han är inne i en mammaperiod nu. Men blir det för illa så är det ju bara runt 10 mil att åka så då sätter jag mig och hämtar honom på en gång. Men tror inte det ska behövas då jag vet hur min syster är, vi funkar lika och dessutom är hon kolugn i alla lägen <3
 
Jag hoppas nu iom att Max är borta några dagar att Elisé vill komma innan han kommer hem. Då hinner vi hem utan att han märker att vi ens vart borta. Jag har så dåligt samvete för allt far o flängande han fått utstå de sista veckorna. Iom alla läkarbesök uppe på förlossningen eller hos barnmorskan. Han har nog vart borta mer än han vart hemma, men jag vet att det är inte honom emot då han älskar att hänga med mormor, farfar eller moster :) 
 
Nej nu ska jag ta o sova och se om detta vill starta under natten. Denna väntan är OLIDLIG!

Fullgången

Då sitter jag här på BF och har inte en enda känning :( Trodde definitvt inte att jag skulle va gravid nu efter löften om igångsättning redan från v 37. Men efter alla duster hit o dit så tyckte läkarna att det va bättre att skriva ut mediciner (stilnoct o citodon) istället för att sätta igång mig och då betyder inte barnmorskans löfte ett skit. Jocke tycker nu att jag lika gärna kan gå över nyåret så att vi inte får ett "sent" barn. Men guuuuud 2 dagar till är ju som 2 år när man inte sover och mår som en kratta. 
 
Nu försöker jag bara fylla dagarna med aktiviteter så jag inte behöver tänka på situationen.  Men det är inte alltid det lättaste för jag känner mig så otymplig. Dessutom gör faktiskt både rygg o fogar ont numera så man kan ju inte röra på sig mer än i snigelfart. Dessutom vill jag bara tröstshoppa, inte bra det heller. Fast ja ett helt nytt kastrullset från cervera, en pyjamas till Elisé och en tröja till Max fick följa med hem idag, då kändes det lite bättre :)
 
Iaf så är ju Max född på BF och jag trodde att Elisé kanske tyckte att bf va ett bra datum det  med. Vi får se vart dagen tar oss. Än har ju bara 22 minuter gått av detta dygn. Men ja tycker ändå att jag borde känt av något om hon nu ska komma idag! Men jag har sagt det hela tiden att med min otur så kommer jag väl få gå till mitten av januari innan hon vill titta ut. Hjälp hur stor kommer hon inte vara då? Jag menar Jocke vägde ÖVER 5 kilo o va 57cm lång o han är ändå född dan före bf :0 risken är att ja får en enorm bebis om hon väntar kvar. Nej jag vill inte ens tänkta tanken där! 
 
Jaja jag ville bara uppdatera er om statusen för tillfället o gnälla lite haha. Vi får se om hon har kommit i nästa inlägg, men förvänta er inte för mycket ;)
 
puss o gonatt!
 
bjuder på denna deppbild :P men det är så jag ser ut nu om kvällarna ;)
 

Julafton o ingen bebis än

Då är vi 2 timmar in på julafton och ännu har inget hänt. Jag hoppas det håller sig så för jag vill fira julafton och jag vill inte att mitt barn ska behöva fira födelsedag o julafton på samma dag (även om det inte skulle förvåna mig om det satt igång imorgon).

Typiskt nog så har både Jocke o Max gått o blivit sjuka. Jocke fick halsfluss men han äter penicillin så han ska inte smitta längre o Max har bara hög feber så vi ställer inte in något bara därför. Utan vi kör på som planerat o blir det värre imorn så får vi avboka då. Men han klarade av en uppesittarkväll hos farfar idag (fast han sov middag innan o fick febernedsättande) så han ska nog klara av morgondagen med. Jag hoppas så i alla fall för Max skull för i år vet han ju vad julen går ut på.

Nu dags att sussa. God jul på er alla <3


Kanske sista magbilden. Idag märkte jag att naveln börjar puta ut :/

Bm besök i vecka 39 (38+5)

Igår var det åter dags för ett bm-besök igen. Snälla håll tummarna för att det va det sista nu! Allt såg bra ut som vanligt förutom att mina värden inte går upp som dom ska. Men nu är det ju inte långt kvar ändå och hon sa att huvudsaken jag känner mig piggare så är det okej. Och faktiskt känns det mycket bättre. Om det är järnet som gjort det vet jag inte. Men nu känns inte allt bara svart längre!

Här är veckans resultat

Datum : 21/12   
 
Vecka : 38+5 (36+1) 
Vikt : 86 kg (86kg) 
Hb : 100 (90)
Socker : 4,8 (4,8) 
Blodtryck : 100/60 (100/60)
Urin: Spår (spår)
Hjärtslag : 128 (136) 
SF mått : 36 cm (36)

Nu är ett nytt möte bokat på måndag igen men jag hoppas att damen är ute tills dess. Dock hoppas jag hon stannar kvar därinne nu så vi kan fira jul i dagarna 2. Sen får hon gärna komma direkt efter, typ juldagsmorgon eller så ;)

Idag hitta jag äntligen det perfekta gosedjuret till Elisé oxå. Jag älskar ju Jellycat. Det är gosedjur från England. De är sydda i ett Manchesterliknande tyg och kommer i olika djurarter. Jag älskar dem allihopa och skulle vilja ja en av varje sittandes på en hylla över spjälsängen. Men de kostar lite grann så jag löpte en rosa kissekatt som Elisé ska få sova med så får vi se om det blir fler sen. Dock är den ganska stor, typ lila stor som Elisé kommer vara men då har hon ju en liten tvilling att sova med. O nu sover jag o Jocke med den precis som med filtarna så hon ska känna igen våra dofter o knyta an bättre :)


Vi tar en liten tjockisbild också. Som ni ser har magen sjunkit ännu mer. O snart ploppar naveln oxå o det gjorde den aldrig med Max. Sen har jag samlat vätska oxå. Så jag känner mig riktigt plufsig, längtar som attan att bli normal o få röra mig igen. Mitt träningskort startar upp i februari igen (frös det några månader pga orken) så då ska vi tokträna. Tills dess blir det promenixar med vagnen :)

Jag vill ställa in julen

Och mer än så säger jag inte om den rubriken, inte för tillfället iaf!

Förlåt min frånvaro från bloggen. Det har vart mycket och ingenting sen sist. Jag har koncentrerat mig på att vila o ta det lungt o bara rå om mig själv. Att få till vilan har varit svår för det enda som håller myrkrypen borta är att hålla igång. Men med lite starkare tabletter och en brännhet vetekudde så har jag iaf lyckats få till lite mer sömntimmar, dock inte sammanhängande men ändå, man får va glad för det lilla.

Igår var jag uppe på bb oxå och fick lite järn intravenöst igen. Mitt järnvärde låg fortfarande på 90 och dessutom brist på en massa andra saker så de ville att jag skulle fylla på. Men jag känner ingen skillnad, men kan ju va bra att ja om man skulle blöda mycket under förlossningen.

Nu är jag inne i vecka 39 också. Det går riktigt snabbt trots att man mår som en kratta. Tur är väl det. Men nu längtar jag enormt efter att bli en normal människa igen o självklart längtar vi alla efter Elisé. Så bli kul o se om hon kommer innan jul eller efter nyår :)


Idag har jag vart enormt aktiv. Jag har putsat nästan alla fönster o tvättat målningar, slängt massa skit o jobbat lite ;) Jag skulle ha rullat köttbullar oxå men ett sms tog all kraft ut mig så ja slängde mig bara i soffan o lät hormonerna ta över. Men imorn har jag inget planerat. Visserligen fyller min pappa år men vet inte om jag orkar åka dit o va social just nu, så då kan jag passa på att rulla dom små så det är gjort till julen (om det nu blir nåt firande)

Nu ska jag sova lite, eller försöka iaf. På måndag ska jag till bm igen och har ni inte hört något från mig innan dess så uppdaterar jag er med statusen då :)

FÖRDÄRVLIGT RENT UT SAGT

Usch vilken vecka det blev. Trots att jag egentligen skulle börja min mammaledighet i onsdags så blev det strul och jag va tvungen att jobba även fredagen. Men nu är det löst och HR sa att jag absolut inte behöver bry mig om jobbet så nu ska jag njuta av min ledighet. Dock visste jag att det skulle bli strul när min efterträdade valdes. Och tyvärr tror jag inte att det är sista gången heller. Men jag ställer upp på min personal så skulle det vara något så finns jag här. Men jag tänker inte bry mig om varken ekonomi eller upphandlingar. Så det så!
 
Annars då. Jo tack jag är redo att läggas in på psyket känns det som. Mina myrkrypningar har blivit så mycket värre. Jag blir verkligen galen. Inget jag gör hjälper nu. Varken massage, värme, kyla, bad eller spikmatta. Det bara ilar från svanken och kryper ner i benen. Jag fick citodon utskrivet utav min BM. Men Jocke vill inte att jag äter dem så ja jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till längre! Jag är inte förtjust i att äta piller nu jag heller egentligen, men att inte kunna sova gör mig galen. Så jag hoppas på ett positivt besök hos BM nu i veckan och ett försök att få igång förlossningen istället. Steg ett va väl hinnsvepning åtminstonde!
 
jag har sagt det innan och jag säger det igen. Jag skulle göra precis vad som helst för att slippa detta kryp. Jag tar hellre illamående gånger hundra, foglossning eller vad som helst för att slippa detta helvete. Men man kan ju inte göra så mycket åt det. Det är ju så det är tyvärr :/
 
Nu är det ändå inte så långt kvar. Och om det är som BM sagt så ska jag ju inte behöva gå över tiden, det ska hon hjälpa mig med iaf. Då är det ju 23 dagar kvar allt som allt och det är ju en tröst i eländet. Jag försöker göra sådant som jag tycker är roligt. Städa till exempel ;) Jag håller på o rensar och kastar massa skit, jag älskar den frigörande känslan. Sedan har jag bokat in bio och lite lunchdejter. Jag ska åka över till Linköping och äta julbord någon dag, då även passa på o hämta nyårsgåvorna till personal (ja iss har beslutat att det numera ska heta nyårsgåvor istället för julklappar - välkommen till nya sverige). Vi har även hämtat barnvagn o babyskydd och jag är sååååå nöjd. Imorn ska vi o äta julmiddag hos min systers vännina och förhoppninsvis kan jag gå på julfest hos en vännina nästa helg om orken finns. Vi ska även fira Linnéas födelsedagskalas med några av i min familj och så har jag lovat barnen att baka. Så ja lite är ju inbokat. Sist och inte minst så jobbar Jocke nu bara fram tills på fredag, sen går även han på pappaledighet och då ska jag njuta av avlastningen och kanske kunna mysa lite hemma tillsammans.

 
Nu ska jag krypa ned under täcket, får se om denna natt bringar någon sömn. Denna blåst gör ju inte saken bättre heller!


BM Vecka 37 och föräldraledig

Då har jag gjort mitt sista telefonmöte och mammaledigheten är här (bortsett från att jag ska kolla lönerna den 16). Det är med stor sorg som jag lämnar över till min kollega för jag älskar ju verkligen mitt jobb och dessutom vet jag inte vad jag ska sysselsätta mig med riktigt. Att vila för mycket går ju inte för jag har ju sånna myrkryningar så jag inte får ro. Jag kommer nog helt enkelt städa ihjäl mig. Jag får förbereda inför julen, kanske baka o rulla köttbullar o så ;)
 
Idag gick jag också in i vecka 37 och har nu gjort 90% av graviditeten. Redan nu är lilla sessan färdigbakad och kan komma närsomhelst. Men det dröjer nog tyvärr. Igår var jag och barnmorskan också och det mötet gick väl inte riktigt som jag hoppas så nu är jag mer eller mindre tillbaka på ruta 1 :( 
 
Iaf så va allt bra med min lilla sessa och på 12 dagar har måttet ändrats såhär. Nu följer jag en ny kurva, men allt är normalt.
 
Datum : 1/12  (19/11) 
 
Vecka : 35+6 (34+2) 
Vikt : 85 kg (84kg) 
Hb : 90 (90)
Socker : 4,82 (4,8) 
Blodtryck : 100/60 (100/60)
Urin: Spår (spår)
Hjärtslag : 136 (128) 
SF mått : 34 cm (33)
 
Nu är det bara att försöka kämpa de sista veckorna och hoppas att hon vill komma inom kort. jag vet iaf att jag inte ska behöva gå över tiden för då ska vi diskutera igångsättning samma vecka som fl.



Gråter

Igår var det exakt 1 månad eller 30 dagar kvar till bf. På det hela så är det mellan 2-6 veckor kvar. Hoppas snarare på 2-3 men allt fram till 6 veckor är normalt. Men Gud det finns inte på kartan i min värld. Jag känner nu att jag är psykisk ostabil. Minsta lilla motgång o jag gråter likt en trotsig Max som inte får sin vilja igenom. Idag grät jag för att
Max vakna kl 6.30 o en huvudvärk som inte ville släppa på det. Igår grät jag för att allt tungt som vart på sistonde släppte. I fredags grät jag för att jag inte vill sluta jobba, ja jag gråter nog minst en gång om dagen just nu, jävla hormoner rent ur sagt! Men sen kan jag fortfarande va samma skämtsamma Lina o sätta på pokerfejset inför andra, ingen mening med att visa alla andra min tråkiga sida men ujuj kommer inte
Ihåg att jag va så ledsen jämt med Max. O ändå vet jag att den graviditeten var kämpig också fast denna har vart snäppet vassare! 

Min barnmorska ville att jag skulle börja med vattengymnastik för avslappningens skull nu när jag går på mammaledighet. Men ärligt talat så kommer det bara kännas som ännu ett måste nu när jag äntligen kan koppla bort jobbet. Jag har ju liksom till o med funderar på att hålla Max hemma för att jag inte orkar åka åka till dagis med honom. Fast där inser jag ju att jag måste göra det. Max måste ju få lite lek mer än att sitta hemma med en padda medan en tråkig mamma vilar eller städar ihjäl sig. Fy så tråkig jag känner mig. Nästan så ja likagärna skulle kunnat jobba fram till bf istället men det orkar jag heller inte. Nej bara att räkna ned istället! Snart så. 

Nu jobbar jag bara ett par dagar o på onsdag är jag officiellt mammaledig. Det ska vi fira med att hämta barnvagn o babyskydd. Sen va jag lite sugen på julbord oxå så jag får se om ja kan lura med någon till ikea ;)




vecka 36 välkommen

Då är det onsdag och jag är nu i vecka 36. Det är underbart hur fort det går nu! De flesta säger att det går så långsamt de sista veckorna men jag tycker att det går i en himla fart. Men det har nog med att göra att jag fortfarande jobbar och verkligen har fullt upp. Dock idag fick jag stanna upp, pusta ut o ta en tankeställare. Jag har nämligen dragits med onda förvärkar sedan i söndags. Att slemproppen stor som ett hus lossna i söndags har nog sin betydelse också. Visst den har lossnat en gång innan men då var sammandragningarna mer normala och efter en check på förlossningen så va inte tappen påverkad. Nu har jag dragits med dessa förvärkar sen i söndags som sagt, både dag som natt och även om jag vilar så håller de på. Magen blir stenhård och varm. Dock är de inte regelbundna nu. Ibland kan de komma 2 på 10 minuter och för att sen komma 1 på 15 minuter men de kommer ofta i alla fall. Därav tog jag en hemmadag med Maximus idag, han är ju ändå sjuk så då slog jag 2 flugor i en. Fick dock väldigt dåligt samvete när jag messa norrköpingskontoret och sa att jag kommer imorn istället. Känns ju som jag kanske behöver finnas på plats nu sista veckan ifall de har frågor och så. Men jag får ta ett par timmar där imorgon istället innan jag åker vidare till Linköping. Jag har ju några grejjer kvar att lösa innan jag går på mammaledighet men jag tar lite denna vecka och lite nästa vecka då jag jobbar hemifrån. Så ja det ordnar sig. Bara jag får in alla viktiga papper till huvudkontoret och så innan veckans slut så blir det nog bra!
 
Som sagt vecka 36. Nu är magen så stor så att det är svårt att andas. Förut när jag skulle läsa saga för max vid nattningen så lät jag som en 90årig kolpatient haha. Halsbrännan utav helvete blir bara värre för varje dag men det har nog med magen att göra också. Annars är det samma saker som innan. ingen förbättring men inte direkt sämre heller. 



 
Nu är det dags för sängen. På återseende mina kära

BM och mindre än 40 dagar kvargs

I Torsdags var det dags för BM-besök igen. Lite kaostiskt sådant då jag mådde riktigt uselt den dagen.
Tyvärr finns det inte så mycket mer att göra åt min situation då myrkryp är en sak som är svår att komma åt. Det är Citodon till natten som gäller för att ta bort det värsta annars måste jag nog bara härda ut, hur jobbigt det än är.
Dco tycker hon fortfarande att vi ska få ut bebi tidigare så vi är fortfarande positiva till en igångsättning (håll tummarna).
 
Såhär var mina värden denna gång
 
Datum : 20/11  (6/11) 
 
Vecka : 34+2 (32+2) 
Vikt : 84 kg (84kg) 
Hb : ? (90)
Socker : ? (4,8) 
Blodtryck : 100/60 (100/60)
Urin: ? (?)
Hjärtslag : 138 (128) 
SF mått : 33 cm (31)
 
Nu jobbar jag 1 vecka till på kontoren och sedan 1 veckas hemmajobb med alla månadsavslut. Sen ska jag bara vila o rå på mig själv. Som jag längtar nu!


Snart välkomnar vi vecka 35

om 30 minuter går jag in i vecka 35. JAAAA 35 helt otroligt. Har jag tur så är Elisé här om 5 veckor eller tidigare. Har jag otur så får jag vänta 7-8 veckor, det inte lika kul :/ Mina krämpor är desamma som innan förutom att jag fått lite eller mycket mer halsbränna, men det är ju inte så konstigt iom att magen är ganska stor. Men jag har mina knep som fungerar skapligt. Sova högt eller gå upp o dricka fil eller äta havregryn :)
 
Idag spela jag in en liten film. I och med att jag har moderkakan i framkant så får jag inte till några filmer där det ser ur som en alien försöker ta sig ut, men det syns iaf att det rör på sig därinne
 
 
På torsdag ska jag åter på ett bm-besök. Hon ville ju träffa oss ganska tätt nu pågrund att jag avvek från sf-kurvan sist och för att min järnvärde är skit. Jag hoppas kurvan rättat till sig igen och så hoppas jag att järnet gått upp lite. Jag har jättesvårt för att äta kött just nu eller ja jag har ju svårt att äta allt. Men min bm ville ju att jag skulle testa neferix i innan jag får järn i droppform. Så håll tummarna för att det gått upp lite på torsdag. Jag längtar så efter besöket på torsdag då vi ska diskutera lite annat också, men främst för att få höra hjärtljuden och kolla så magen växer o mina värden är bra!
 
Nu ska jag knapra piller o glida ned i min halvvakenhet och hoppas på att natten blir någorlunda bra. Imorn är det full rulle, eller det är det varje dag nu fram tills mammaledigheten.

Vecka 34



Så va vi inne i vecka 34, cirkus 6 veckor kvar om jag inte får igångsättning tidigare. Dock hoppas jag så innerligt på det just nu för jag mår bara sämre o sämre för var dag som går. Igår började en hemsk huvudvärk att sätta in och ja den håller på ännu. Visst den blir varken bättre eller sämre men blä. Illamåendet gånger hundra har kommit tillbaka oxå. Bara jag äter lite så börjar det kännas stopp o vändas i magen. Dessutom får bara ett par tuggor plats sen måste ja sluta. Yrsel har jag oxå. Men det är väl blodtrycket som vanligt. Kan sitta i soffan eller ligga o vila o det snurrar som attan. Tröttheten ska vi inte tala om. Jag skulle kunna sova dygnet runt, men krypen vill ju att jag inte sover alla så. Men men det är bara att skratta åt det, det är ju inte så långt kvar nu så jag får bara bita ihop o tänka på att jag snart ligger där på förlossningen med vidriga smärtor :)

Nu har jag iaf börjar operation utdrivning. Hallonbladste ;) får se om det blir fönsterputs oxå. Jag är lite sugen på det. Men vet inte om jag orkar. Fast en sak är säker o det är att fönstrena ääääär skitiga ;)

Har shoppat lite på auktion till sessan oxå. Roligt när man hittar kläder som är fina. Jag är ju annars lite anti mot begagnat ;)

One piece från polarn
Pyjamas från Åhléns
Body och tvådelat set från hm
Dagens magbild!

Imorn ska jag göra ett projekt som jag aldrig gjorde med Max. Ska bli kul. Bild kommer när den är klar :)



När man inte kan bestämma sig!

Idag är jag ledsen. Känner mig både psykiskt o fysiskt slut. Att jag har dåligt hb gör ju inte saken bättre. Mår värre än någonsin när jag äter o kan ens inte titta på kött, det äcklar mig! Kött som jag annars skulle kunna leva på. Saker strular också, små larviga saker som skulle kunna va så lätta o lösa om man bara tittade längre än dit näsan sträcker, men vissa är så egotrippade så jag vet inte. 

När jag går på mammaledighet så ska jag bara isolera mig från allt en stund. Be om barnvakt den helgen som Jocke jobbar o bara ligga i soffan o sova, gråta, skratta, skrika. Ja göra precis det jag vill utan att behöva oroa mig över att Max behöver stimulans. Får se om mormor eller farfar vill ha en helhelg med min finaste. Nu börjar det däremot kännas som att jag vill ta tillvara på all ensamtid själv med Max då det blir svårare sen. Men jag är ett vrak. Det är inte meningen han ska se mig gråta. O det är inte meningen att han ska ha en mamma som inte orkar att leka. Usch vad det känns som jag försummar honom. Mitt lilla hjärta, min lilla prins usch vilken hemsk mamma du får stå ut med nu!

Igår blev det iaf lite shopping till akrobaten i magen. Va inne på polarn o pyret o skulle bara ha en body o ett par byxor. Men jag kunde inte välja så det blev 2 par bodys o ett par byxor som matchar till båda.


Har även vunnit en auktion på lite kläder som jag ska hämta upp imorn :)
Nu dags att klappa myrorna i benen.
Gonatt 

Allt klart - bara vänta

Idag har jag gjort det sista, piffat till hörnan och packat väskan. Så nu är det bara att vänta, vänta o vänta. Okej vagn o babyskydd ska hämtas men den har vi tänkt göra 1 december. 

Till o med förlossningsväskan är rosa ☺️
nakenchock 🙈

BM vecka 33 o Graviditeten ger mig stryk

Idag var det åter dags för ett besök hos BM. Det kändes välbehövligt efter alla turer hit och dit. Vi diskutera åtgärder för myrkrypningarna för hon tycker definitivt inte att jag kan sova så lite som jag gör (1-2 timmar per natt).
Det mesta har jag ju redan testat. Mjuk massage, värme, bada. Dock blir det bara värre utav detta. Det ända som fungerar skapligt är om jag är iskall om benen men då måste jag sitta på balkongen, där kan man ju direkt sova såhär års. Iaf så skulle hon rådfråga läkaren på MVC så det blir väl citodon igen. Hon frågade också om jag ville ha sömntabletter, men där går gränsen. 2 citodon kan jag ta till läggdags för det fungerar. Men sömntabletter är så tunga grejer och jag vet även hur jag mår dagen efter och ibland blir även mina kryp värre utav dem så nej där går gränsen.
 
Jag berättade ärligt för henne idag att om jag vetat om hur det skulle va nnan så hade jag nog inte genomför detta en gång till, dock står man ju ut för att man vet vad man får i slutändan. Men som sagt nej hade jag vetat innan så hade det inte det blivit några mer barn. Tur kanske att man inte vet det då ;) för jag ville ju gärna ha en liten minime till.
 
Mina värden var heller inte bra idag. Magen följer inte kurvan längre så det blir ett nytt besök om 2 veckor för att mäta. Järnet var rent åt helskotta också. Dock ville hon skicka provet till lab innan hos satte in någon åtgärd. Jag har ju legat ganska lågt i järnvärde innan, men iom att jag haft fina depåer så har det hållit sig på en jämn nivå. Men nu har det sjunkit ner till 90 tror jag det va, hon skrev inte upp det men visa på maskinen som mäter. Så då blev hon mer orolig, så på måndag skulle jag få svar.
 
Vi diskutera även en eventuell igångsättning. Med första barnet så avråder dom till det men tydligen är det lättare med andra barnet. Så hennes förhoppning va att jag skulle få det i vecka 38. Men nu ska vi träffas varannan vecka och så kommer vi avgöra med tiden om det blir så. Allra bäst är ju om förlossningen sätter igång själv. Men hon sa att innan den 29.e ska hon va ute iaf och det känns tryggt att hon är i samma bana som mig! Men jag tror ju fortfarande att hon kommer komma i början av december. Iom alla duster hit och dit, men samtidigt med min otur skulle det ju kunna va så att hon kom i mitten av januari istället :/
 
Datum : 6/11  (8/10) 
 
Vecka : 32+2 (28+2) 
Vikt : 82 kg (78kg) 
Hb : 90 (105)
Socker : 4,8 (4,6) 
Blodtryck : 100/60 (100/60)
Urin: Spår (spår)
Hjärtslag : 128 (145) 
SF mått : 31 cm (29j)
 
Nu blir det en helg med vila. så gott jag kan iaf med jocke som är borta mellan 6-20

Elisé hörna är så gott som klar

Nu har jag äntligen fixar iordning skötbordet. Jag va o köpte det sista på ikea på lunchen idag. När jag sen kom hem vek jag in de små kläderna o packa upp blöjor o våtservetter o plocka fram salvor, oljor o krämer. Sist och inte minst valde jag ut vilka kläder som ska packas ned i förlossningsväskan. Den ska packas imorn sen är vi redo för ankomsten :) Dock är det ju typ 7 veckor kvar plus  minus 2 veckor hit o dit. Men skönt att ha det gjort. Idag har jag iaf gått 80% utav min grav så inte mer än 10 veckor innan hon är här :) 

Dock behöver jag nog ändå köpa lite mer kläder insåg jag idag. Men inget akut och kan bara passa på o köpa om jag hittat nåt speciellt!
på skötbädden ligger kläder för förlossningsväskan!
80% av graviditeten och 27% kvar på to-do-listan!

Lilla handen blir bara större!

Fotografifunderingar!

Nu när det börjar det närma sig bf så har även funderingar kring gravid o nyföddsfotografering dykt upp. Jag älskar ju verkligen bilderna som min väns man  (Wirgarts fotografiska) tog på mig. Men behöver jag en gång till eller ska jag satsa på nyfödd denna gång? Det fick vi ju aldrig till med Max. Eller ska man köra båda? Så svårt! Ska man välja ett proffs? Gå till studio? Be en vän? Ja ni ser frågorna är många! Än är det ju inte akut men veckorna tickar på så kanske bra att bestämma sig o boka!


Va tycker ni?

Lina

Träning - LCHF - Familj - Barn - Resor - Inredning

RSS 2.0