It's a cruel world

Max är en väldigt social pojke. Iaf när det kommer till andra barn. Han lyser alltid upp när han ser barn i sin egen ålder och vill gärna ta kontakt. Men igår fick han lära sig att det är en grym tjejvärld. 

Först var vi inne på Scorett där en flicka satt på golvet och såg småsur ut. Max satte sig brevid och sken som en sol, ville leka liksom. Men flickan började storböla o sprang bort till sin mamma precis som att Max såg ut som en farlig typ. Stackars Max tänkte jag som bara ville leka lite men så är ju livet, alla är ju inte lika sociala.

Så gick vi vidare i maxikorridorerna. Efter ett tag så kom det en annan liten tjej som dessutom kom dragandes på en minikundvagn. Återigen så försökte Max skapa kontakt. Dels så va det ju en jämngammal flicka. Och sen att hon drog på en sån vagn som Max gillar va ju bara ett plus. Men även fast Max gick brevid och tittade ut henne med samma glada min, så vände hon bara på huvudet så ponnysvanses svängde med näsan upp i vädret o bara gick vidare. Precis som en tonårstjej som visa att hon inte var intresserad. Då börja jag på allvar tycka synd om min fina omtänksamma glada pojke. Han får redan känna av hur vi tjejer kan bete oss om vi inte är intresserade. Usch redan. Its a cruel cruel world.



Hur kan man inte smälta av denna lilla goding :)


Hur kan m


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Lina

Träning - LCHF - Familj - Barn - Resor - Inredning

RSS 2.0